Den Blå moskén, känd som Sultanahmet-moskén på turkiska, grundades av den ottomanske sultanen Ahmet I och byggdes av arkitekten Sedefkar Mehmet Aga mellan 1609 och 1616. Den Blå moskén anses vara den mest storslagna av de kejserliga moskéerna i staden.
Blå moskén, Istanbul
Den Blå moskén, eller Sultan Ahmed-moskén, är ett av Istanbuls mest välkända landmärken, känt för sin fantastiska arkitektur och unika interiör med blå kakelplattor. Den byggdes under sultan Ahmed I:s regeringstid i början av 17-talet och är ett mästerverk inom ottomansk arkitektur och en av de viktigaste historiska platserna i Turkiet. Moskén ligger mittemot Hagia Sofia på Sultanahmet-torget och fungerar både som en plats för bön och som en populär turistattraktion, och lockar besökare från hela världen.
Läge och tillgänglighet
Den Blå moskén ligger centralt i Istanbuls historiska stadsdel Sultanahmet, nära många av stadens mest kända sevärdheter, inklusive Hagia Sofia, Topkapipalatset och Basilikan. Moskéns exakta adress är:
Adress: Sultan Ahmet, Atmeydanı Cd. nr 7, 34122 Fatih/Istanbul, Turkiet.
Moskén är lättillgänglig med hjälp av Istanbuls kollektivtrafiksystem. Den närmaste spårvagnshållplatsen är Sultanahmet, som ligger på linje T1, och därifrån är det en kort promenad till moskén. Det centrala läget gör det enkelt att utforska andra närliggande historiska platser efter ditt besök i moskén.
Inträdesavgifter och öppettider
Eftersom Blå moskén är en aktiv plats för religiös utövning är det gratis för alla besökare att gå in. Donationer är dock välkomna och uppmuntras för att bidra till moskéns underhåll och skötsel. Som en moské är den öppen för turister utanför bönetiderna, men det finns vissa begränsningar under muslimska helgdagar och speciella evenemang.
Besökstid:
Öppettider för besökare: 8:30 på förmiddagen till 12:00 på eftermiddagen, 1:30 på eftermiddagen till 3:30 på eftermiddagen och 4:30 på eftermiddagen till 5:30 på eftermiddagen.
Stängt under bönetider: Besökare som inte är muslimer får inte komma in under de fem dagliga bönerna, som vanligtvis varar ungefär 30 minuter vardera. Fredagsbönen, som äger rum runt middagstid, är längre, så moskén kan vara stängd för besökare under några timmar.
För att kunna uppleva moskéns interiör utan avbrott är det bäst att kontrollera det dagliga bönsschemat och planera ditt besök därefter.
Arkitektoniska höjdpunkter
Den Blå moskén är ett av Istanbuls finaste exempel på ottomansk arkitektur, och den kombinerar element från traditionell islamisk design med bysantinska influenser. Arkitekten, Sedefkar Mehmed Agha, som var elev till den berömde arkitekten Sinan, strävade efter att skapa en byggnad som kunde mäta sig med den storslagenhet som präglar Hagia Sofia, som ligger precis mittemot moskén.
Exteriörarkitektur: Moskén är särskilt känd för sina sex minareter, vilket vid byggnadstillfället skapade en viss kontrovers eftersom det traditionellt sett bara var Stora moskén i Mecka som hade sex minareter. För att lösa detta finansierade sultan Ahmed I byggandet av en sjunde minaret för Stora moskén i Mecka. De kaskadformade kupolerna och halvkuplerna skapar en harmonisk och visuellt slående effekt, vilket bidrar till moskéns storslagenhet.
Inredningsdesign och blå kakelplattor: Moskéns interiör är utsmyckad med över 20,000 handgjorda Iznik-kakelplattor, huvudsakligen i olika nyanser av blått, vilket har gett moskén dess populära namn. Kakelplattorna har blommönster, geometriska mönster och arabeskmotiv som skapar en eterisk och fridfull atmosfär. Den stora bönehallen täcks av en central kupol som stöds av fyra stora pelare, som kallas för ”elefantfötter” på grund av deras enorma storlek. Det naturliga ljuset som strömmar in genom 260 de färgglada glasfönstren framhäver de vackra kakelplattorna och den dekorativa kalligrafin inuti.
Mihrab och minbar: Mihraben (en nisch som visar riktningen mot Mecka) är tillverkad av fint snidad marmor och är placerad centralt i moskéns huvudsakliga bönehall. Bredvid den finns minbaren (predikstolen) från vilken imamen leder fredagsbönen. Båda är tillverkade med stor detaljrikedom och utgör fantastiska exempel på ottomansk konst.
Kalligrafi: Islamisk kalligrafi pryder väggarna, kupolerna och valvbågarna i hela moskén, och verser från Koranen är vackert inskrivna av skickliga kalligrafer. Dessa kalligrafiska detaljer bidrar till moskéns andliga och konstnärliga atmosfär.
Etikett och klädkod
Eftersom Blå moskén är en aktiv plats för religiös utövning förväntas besökare följa vissa regler för uppförande:
Klädkod: Anständig klädsel krävs. Kvinnor bör täcka sitt huvud, sina armar och sina ben; det finns vanligtvis sjaler att tillgå vid ingången om det behövs. Män bör bära kläder som täcker benen. Korta byxor och ärmlösa toppar är inte tillåtna.
Skor: Skor måste tas av innan man går in i moskén. Vanligtvis finns det plastpåsar tillgängliga för besökare att lägga sina skor i så att de kan bära med sig dem in.
Lugnt och respektfullt uppförande: Eftersom detta är en plats för andakt är det viktigt att hålla ljudnivån så låg som möjligt, tala tyst och visa respekt för de personer som är där för att be.
Fotografering: Fotografering är tillåten, men det rekommenderas att undvika att använda blixt och att visa hänsyn till de som ber. Vissa områden kan vara avspärrade, särskilt under bönetider.
Viktiga sevärdheter i närheten
Den Blå moskén ligger i en del av Istanbul som är rik på historiska och kulturella sevärdheter. Efter att ha besökt moskén kan du utforska följande attraktioner, som alla ligger inom gångavstånd:
Hagia Sofia: Denna före detta kyrka, som senare gjordes om till moské och därefter till museum, ligger precis tvärs över torget från Blå moskén och är nu återigen en fungerande moské. Den har en imponerande kupol och vackra mosaiker.
TopkapipalatsetDetta omfattande palatskomplex var en gång i tiden residens för ottomanska sultaner och består av vackra innergårdar, trädgårdar och ett museum fullt av värdefulla föremål.
Basilika-cisternenDetta antika underjordiska vattenreservoar, som byggdes under den bysantinska perioden, erbjuder en unik och stämningsfull upplevelse med sin dämpade belysning och sina antika kolonner.
Hippodromen i KonstantinopelHippodromen ligger intill moskén och var en gång i tiden en arena för vagnrace. Här finns fortfarande historiska föremål, bland annat ormskolonnen och Theodosius-obelisken.
Tips inför ditt besök
Bästa tidpunkten för ett besök: För att undvika stora folkmassor rekommenderas att man besöker moskén tidigt på morgonen eller senare på eftermiddagen. Kontrollera också bönetiderna i förväg, eftersom moskén är stängd för turister under bönetiderna.
Fototips: Ljuset inne i Blå moskén kan vara svagt, så att justera kamerans exponeringsinställningar kan hjälpa dig att fånga den vackra interiören med dess kakel och dekorationer.
Undvik köer: Köerna kan bli ganska långa, särskilt under högsäsong för turister. Om du kommer tidigt på dagen kan du undvika att behöva vänta.
Blå moskéns läge
Blå moskénmed sin vackra, kaskadliknande uppbyggnad av kupoler och halvkupoler, sina sex smala minareter som framhäver hörnen på innergården och byggnaden, och den vackra stenfärgen som förstärks av förgyllda ornament på kupolerna och minareterna. Byggnaden har generellt sett imponerande men ändå harmoniska proportioner.
Liksom interiören i de andra kejserliga moskéerna påminner Blå moskéns planlösning i stort sett om den i Hagia Sofia. I det här fallet är skillnaden dock större än i de andra moskéerna. Den är nästan kvadratisk, 51 meter lång och 53 meter bred, och täcks av en kupol som är 23,5 meter i diameter och 43 meter hög. Kupolen vilar på fyra spetsbågformade valv och fyra släta, nedåtböjda hörnpartier.
Den Blå moskén har 260 fönster. Dessa var en gång fyllda med färgat glas, vilket dämpade det alltför starka ljuset; nu ersätts de gradvis med moderna imitationer. De blå kakelplattorna, som gett moskén dess berömda namn, är Iznik-kakel från den bästa perioden, och de är värda att se. De magnifika blomstermotiven visar traditionella liljor, nejlikor, tulpaner och rosor, cypresser och andra träd, allt i utsökta färger; subtila blå och gröna nyanser dominerar. Mihraben och minbaren, som är gjorda av vit prokonnesisk marmor, är också original. De är fantastiska verk från den tiden.
De ottomanska moskéerna var aktiva och fungerade som stiftelser som erbjöd utbildning, sjukvård, mat och logi till behövande. Därför byggde ottomanerna ut varje moské med en skola, ett sjukhus, ett bibliotek, ett kök och ett sovsalar. Dessa delar av Blå moskén ligger i närheten. Tyvärr har några av dem förstörts.














